Couch Surfing

Det är söndag nu, klockan går sakta. Tvättmaskinen surrar och jag är mätt och tillfreds med livet. Det har varit en suverän helg.

Det finns en sida på nätet som någon briljant person har kommit på där människor världen över kan utbyta kontakt för att hitta någonstans att bo när de är ute och reser. Sidan heter Couchsurfing.com (soff-surfning) och idén är enkel. Du kontaktar någon i staden eller området dit du tänkt åka och får förhoppningsvis en möjlighet att sova några nätter på soffan hemma hos dem och på så sätt slipper du lägga ut massa pengar på boende. Du får också en inkörsport till den verkliga staden och människors vardag istället för att vara låst till Hotell och typiska turistplatser.
Jag har hört talas om idén förrut, men det var först nu inför min egen resa som jag kom på att det kanske kunde vara intressant att testa. Så därför signade jag upp, utan att egentligen veta att jag inom kort skulle få massor av förfrågningar av människor som ville bo hos mig. Av någon anledning slog det mig aldrig att det skulle finnas massor av personer på väg till Stockholm som behövde någonstans att bo och som dessutom skulle kontakta mig som knappt hade några referenser från tidigare användare.

Jag hade fel.

Hela tanken att säga ja gjorde mig rätt nervös. Jag har alltid varit lite nervös för liknande grejer, och dessutom i mitt eget hem?
De första förfrågningarna tackade jag nej till av ren reflex. Sedan dök Joana Mendes upp som föll väl in en helg då jag faktiskt hade tid, och särskilt farlig verkade hon inte heller.

I torsdags möttes vi i Sundbyberg för en guidning till min lägenhet, och under helgen har vi druckit vin, ätit mat, haft långa samtal och även en rätt så lugn fest tillsammans med Johan och Maria.
Joana kommer från Porto i Portugal och studerar Grafisk Design, för tillfället läser hon en termin i Rotterdam i Holland och under sitt höstlov passade hon på att åka till Stockholm för att se norra Europas Venedig.
Det är väldigt modigt att åka ensam till ett helt annat land för att sova på okända människors soffa, men jag är glad att hon vågade, för det har varit ett väldigt trevligt möte med en vänlig och genuint intressant person.
Även om det är omöjligt att veta vem man möter i sådana här situationer, så har det definitivt väckt mitt intresse för couch surfing och  min kommande resa.

Nu sitter jag här efter en skön helg som varit fylld med det bästa jag vet. Vin, samtal och möten. Vad mer kan man behöva här i livet?

Joana

Joana

Utmana sina rädslor

I somras var jag till Way out West.
Det var inte helt säkert att jag skulle åka dit eftersom det ändå kostade en del pengar och tog plats i Göteborg, så det innebar förutom biljetten till festivalen även en tågresa och något form av boende.


Eftersom jag inte ville lägga jättemycket pengar på boende så lade jag ut en fråga på facebook om någon visste någon som jag kunde bo hos eller liknande och till min glädje så svarade Anneli att jag kunde få bo hos henne om jag ville.
Anneli och jag har känt varandra i cirka tio år, men utan att egentligen känna varandra. Vi har träffats några gånger och pratat med varandra några gånger, men hon var i första hand klasskompis med några vänner till mig.

Tack vare henne, så kunde jag dock åka till Göteborg och hela vistelsen där fick mig att reflektera.
Jag är normalt en person som kan vara väldigt stel med nya personer, speciellt om jag träffar dem i deras hem. Därför brukar jag undvika sådana situationer om jag kan. Jag brukar hålla mig till bekvämlighet och smidighet och betalar hellre lite extra för att slippa krångel och att besvära andra.
Har man pengar så kan man köpa sig en hel del smidighet och bekvämlighet i vårt samhälle. Det går att leva med väldigt lite friktion, men min vistelse hos Anneli fick mig att inse något som jag inte tänkt på tidigare.
Den som inte har några pengar är tvingad till att hitta lösningar oavsett om de är bekväma eller inte. De kan inte välja. De tvingas till att ta kontakt med människor, de tvingas till att improvisera och hitta lösningar. De tvingas att leva ett liv fullt med friktion och till och med ångest. De kanske inte tycker om det alla gånger, men det försätter dem i situationer som de annars inte skulle ha valt.
Våra liv i dagens samhälle har blivit så bekväma och enkla att vi kan välja bort friktion. Allting fungerar smidigt, vi behöver aldrig improvisera eller hitta nödlösningar. Men det betyder också att vi kan gå igenom våra liv utan att något till synes händer. Vi möter aldrig några människor, vi möter bara mannen i kassan, kvinnan i butiken. Vi möter den som serverar oss och administrerar allting bakom stängda dörrar. Vi ser aldrig personen. Vi behöver inte, för allting är ett väloljat maskineri.

Om jag hade betalat för min bekvämlighet så hade jag säkert haft en bra helg ändå, men jag hade aldrig haft det där mötet med en fantastisk person. Jag hade missat chansen att lära känna någon lite bättre och samtidigt utmana min rädsla för att befinna mig i obekväma situationer.
Mina begränsningar hjälpte mig till ett rikare liv och till att växa som människa.

När jag nu ska iväg och resa i tio månader så kommr jag redan från starten ha för lite pengar. Visst, jag kommer fortfarande kunna hitta på saker och uppleva saker, men jag kommer inte kunna slösa bort pengar på mycket utan kommer tvingas hålla igen för det mesta och hitta lösningar. Det gör mig rädd men samtidigt blir det extra spännande att få möjlighet att möta alla dessa personer jag kanske annars skulle undvika. Placera mig i situationer som utmanar min rädsla och mitt bekväma liv.

Biljetten är bokad

Idag har jag bokat flygbiljetten.
Det blev lite ändringar under resans gång när jag diskuterade med flygbolaget eftersom jag kommer att mellanlanda i Sydkorea och på Nya Zealand.

Då tyckte jag att jag lika gärna kunde stanna några dagar där för att se stället :). Så här ser resultatet ut tillslut:

1 Februari, Stockholm – Mumbai (Bombay) (Indien)
1 Maj, Kolkata (Calcutta) – Bangkok (Indien)
13 Juli, Kuala Lumpur – Seoul (Sydkorea)
16 Juli, Seoul, San Francisco (USA)
6 Aug, San Francisco – Auckland (Nya Zealand)
12 Aug, Auckland – Sydney
29 Nov (ca), Sydney – Stockholm

Nu är ju frågan, vad hittar man på i Seoul och Auckland i några dagar? Har inte funderat så mycket på det…

Resan börjar ta form

reserutt1

För er som inte tidigare visste det så har jag bestämt mig för att ta tjänstledigt i 10 månader med start 1 februari och resa runt i Sydostasien och Australien.

Resan börjar nu ta form hur det är tänkt att jag ska åka. Allting kan förändras varteftersom, så detta är ungefärliga datum/tidpunkter.

1 Februari – Möter upp Peter i Mumbai
8 Februari – Vidare till Chennai med Peter för att hälsa på Uma som bor där.
20 Februari – Thiruvannamalai där jag funderar på att hyra en lägenhet en månad ungefär
20 Mars – Vidare norrut, förmodligen längs västkusten, Goa m.m. upp till New Dehli.
10 April – Rundresa i norra Indien, med ev. Dharamsala, Agra (Taj Mahal), Varanasi, Lucknow samt om det vill sig väl Bhutan. Kanske ett besök till Burma och staden Mandalay?
1 Maj – Norra Thailand, Öarna i östra Thailand, kanske även Laos/Kambodja
20 Juni – Phuket och vidare söderut genom Malaysia till Kuala Lumpur.
15 Juli – Flyg till San Francisco för att hälsa på mina vänner som bor där.
10 Augusti – Flyg till Sydney för att träffa syrran, sedan reser jag runt i Australien och kanske jobbar lite på olika gårdar eller liknande fram tills jag åker hem i slutet på november.
1 December – Back to work!

Några tips på vad man kan göra, besöka eller liknande i dessa ungefärliga områden, skriv en kommentar?